Tips & råd

Bäst ved att elda med – så väljer du rätt

Oavsett vilken ved du använder när du ska elda så är det lämpligt att ha veden inomhus i ett dygn innan du eldar. Idag får du en djupare inblick i hur du bör hantera ved och vilken ved som är bäst att elda med. Med hjälp av vår guide får du den mysigaste elden!

Bäst ved att elda med – olika träslag

Rönn

Utger mycket härlig värme och mindre aska. Rönnen brinner lugnt och jämt och avger rikligt med glöd utan att spraka. Rönn passar därför utmärkt både i öppen spis och i kamin. Träslaget anses tillhöra den allra ”finaste veden”, vilket innebär att den ger bäst värme i förhållande till sin volym.

Bok

Träslaget som passar både i öppen spis, kamin eller kakelugn. Bokveden brinner lugnt och länge och ger god värme. Boken är dock ett tungt träslag och behöver därför torka ett par år innan det ska in i brasan. Läs mer om hur du torkar ved längre ned i detta inlägg.

Ask

Stora fördelar med träslaget Ask är att även fuktig ved kan brinna och ger mindre aska. Träslaget brinner länge och har en mycket bra värmeförmåga. Passar både till vedspis och kamin. Kan dock vara lite svår att klyva.

Lönn

Värmer bra och ger en mycket fin glöd. Anses av många vara det perfekta valet för brasved.

Björk

Den i särklass vanligaste veden som går att köpa. Passar särskilt bra i öppna spisar i och med att den inte sprätter iväg gnistor och glöd ut på golvet. Den är även mycket passande för annan eldning. Björkens näver är lätt att få fyr på och sätter bra fart på elden.

Torr ved = bäst ved att elda med

Elda bara med torr ved. Det behövs ungefär dubbelt så mycket nyhuggen ved som torr ved, för att få ut lika mycket värme. Utsläpp av tjära blir bara en tiondel med torr ved.

Vill man ha torr och fin ved att elda med till vintern så gäller det att planera. Att hugga veden mellan november och mars är bra för på så sätt undviker man savstigningen då fukthalten i träet ökar. Förr sa man att “Ved ska klyvas före påsk” eftersom veden då hinner ligga på tork under våren och sommaren. Så en god idé är att kapa och klyva veden när snön har smält bort, någonstans runt mars – april.

Om det har varit en riktigt torr vår så kan man elda med veden redan kommande vinter. För att veden ska vara ordentligt torr så brukar det bästa ändå vara att låta den torka två vårsäsonger. Fukthalten i rå ved ligger runt 50 procent. Om den ska räknas som torr och fin så ska fukthalten ner till 20 procent.

Torka ved

Du för torka veden och förvara den luftigt tills det är dags att använda den. Exempelvis kan du förvara veden genom stapel, stack, spjällådor eller ett luftigt vedskjul med tak. Ju luftigare det är ju fortare torkar den. Detta på grund av att fukten då stiger bort utan hinder. Undvik att ha veden liggande på marken eftersom marken är fuktig. Förvara den heller inte under en presenning eftersom fukten då stängs inne och veden torkar långsammare. Det är bra att förvara veden under tak, särskilt under perioder med mycket regn.

För att veta om veden är lagom torr för att elda med så kan man mäta fukten med en fuktmätare. Om fukthalten överstiger 20 procent ska man vänta med att elda med den. Fuktig ved avger dåligt med värme och är inte heller bra för miljön.

Så får man bäst ved att elda med:

Fäll träden på vintern
Kapa och klyv veden vid snösmältningen, runt mars – april
Förvara veden luftigt under tak
Mät fukthalten med en fuktmätare. Fukthalten ska ej överstiga 20 procent.

En bra tumregel att veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår och gärna ett år. Under den tiden hinner vedens fukthalt reduceras från runt 50 procent som nyhuggen till runt 15-20 procent.

Källa: Naturvårdsverket

Tänk på miljön

För miljöns skull ska man tänka på att elda så miljövänligt som möjligt. Det bildar oförbrända föroreningar om du använder för dålig ved, det vill säga för torr eller för fuktig ved. Detta har negativa effekter på både klimatet och på vår hälsa. Ett väldigt torrt vedträ som har en fukthalt under tio procent brinner upp fort och ger därmed lite mindre värme. När man eldar torra vedträn blir dessutom utsläppen av föroreningar som sot och kolväten högre.